Utmaning

Maria står för Tillvarons första utmaning, och jag kan inte annat än buga och bocka för denna ära! En tillbakablick över mitt liv i 2:or och 7:or följer härnäst...

1987
En pigg linslus flyttar till Lund och tar sina första steg vid nio månaders ålder. Försöker att charma alla i min närhet, och lyckas extra bra på Saluhallens tanter som ständigt bistår med prinskorvar under min och mammas shoppingrundor. Här börjades det i tid! Första resan blir till Helsingfors för att hälsa på släkten, därefter följer både Madeira och Kos innan ettårsdagen. Jag får väl erkänna att jag än idag bygger mina erfarenheter från Kos på detta besök.

1992
Vid fem års ålder börjar jag förskolan i Lomma, där jag träffar en av mina bästa vänner än idag. Kan inte minnas om det var kulor, manicklar eller hockeykort (!) man samlade på för tillfället. Nä just det, kapsyler var det ju. Underligt.

1997
Nu har jag ju hunnit bli riktigt stor! Mitt tredje syskon, i form av ännu en lillebror, kom till världen. Jag och en tjejkompis startade en tidning som vi kallade för "The World". Första (och sista) utgåvan låg på sisådär 30 exemplar, och såldes för en femma styck på mellanstadieskolan. JA, vi blev rika på kuppen. Tror fortfarande att jag har kvar ett par tidningar uppe på vinden. Största intresset, förutom basket, var för min fina kanin. Samma år tog han ett gigantiskt skutt mot himlen.

2002
Nu händer det grejer. Jag har nästan precis träffat min kära pojkvän, som jag så småningom kommer att fira både en, två, tre, fyra, och fem årsdagar med (och förhoppningsvis ännu fler). Efter nians skolavslutning beger vi oss på vår första utlandssemester tillsammans - destination Rhodos. Lär mig att "dyka" i en 1.2 m djup pool på köpet. Efter sommaren börjar jag första året på gymnasiet i Lund, och höstlövet spenderas på en safarilodge i Sydafrika med familjen. En grym överkänslighet för smådjur och insekter får mig att sitta på helspänn en hel natt inne på toaletten.

2007
Så har man då äntligen kommit ikapp detta året! 2007 rivstartade med ett nytt heltidsjobb, vilket påverkat min vardag och mina rutiner i det oändliga. Tack vare detta har jag lärt mig att värdesätta saker som jag tidigare tog för givet. Innan hade jag ju så svårt för att njuta av att stiga upp klockan 06.20. Nu kan jag det. Avslutningsvis vill jag inget hellre än att solen börjar kika fram lite oftare, att sommaren blir fantastiskt samt att jag kommer kunna börja läsa till det jag vill framåt hösten. Och så världsfred förstås.